lördag 21 februari 2009

att gråta så att man tror att hjärtat ska falla ut suger. att inte kunna prata, utrycka sig eller något utan att snyfningarna tar över. också lite hej jag tror jag spyr snart. hela jag saknar och skakar fortfarande, för det finns inget värre än att höra att någon man verkligen tycker om säga så. lina &oskar [världens bästa personer] följde med mig hem. jag hör hur de pratar från mammas [linas gammla] rum. det känns skönt. och jag ligger i min säng och lyssnar på dem, dricker godmorgonjos ur paketet och funderar över morgondagen. dorri får följa med till thorp. ja, det får den. min bästaste.

anna, jag vill inget heldre än att komma här ifrån.
fast idag var jag lycklig när jag skuttade hem från jobb, jag gjorde hoppla steg i snön. hela vägen till busshållsplatsen.

Inga kommentarer: